Monthly Archives: januari 2009

Kirkegaard skulle inte överlevt som förläggare

personen på bilden har inte funnits i verkligheten, men är i stort baserad på Kalmar FF's Henrik Rydström.

personen på bilden har inte funnits i verkligheten, men är i stort baserad på Kalmar FF's Henrik Rydström.

Nätgrooming, Mellanösternkrisen och Försäkringskassans strul i all ära, men vill du verkligen riskera folkets vrede, skall du skriva ”En sann svensk historia” på ett bokomslag.

Den duktige Lasse Winkler på bokhandelns förnämliga husorgan Svensk Bokhandel går så långt som att säga att begreppet kommer att vara obrukbart i framtiden. Måtte han få fel.

Kärnfrågan är förstås: vad förväntar du dig som läsare att få när det står ”en sann svensk historia” på omslaget? Att precis varenda detalj i berättelsen skall vara helt sann? Att det övergripande skall vara sant?

Är det tillåtet att skydda historieberättaren (om den önskar vara anonym) genom att ändra i geografiska platser, namn på huvudpersonerna, kanske yrkestiteln på några medverkande om den kan förenkla identifieringen av densamme?

Kan en bok få skrivas under pseudonym om t ex en ung flicka utsatt för incest inte vill riskera att bli stämd av sin mor och far, men ändå vill berätta sin historia?

Hur starkt är kravet? Om man skriver ”En osann, svensk historia” på omslaget – vad händer om Monica Antonssondrevet plötsligt bevisar att flera detaljer de facto stämmer med verkligheten?

Vad är poängen med formuleringen? I Kalla Kulors ögon handlar det om uppsåtet. En bok som baseras på en sann historia, som utger sig för att spegla ett sant skeende tar ett ansvar. Den berättar hur saker och ting går till därute, på riktigt.  Syftet är enkelt: genom att berätta en ”Sann” historia, påverkar vi allmänhetens medvetande. Kvinnor misshandlas därute. Folk sviker varandra. Snutar mobbar andra snutar som vill vara vänliga mot buset i stället för att bara banka ned det.  Våra ”sanna historier” är utbildande, tankeväckande, debattunderlag.

Skönlitterära verk är ibland väldigt nära sanningen, ofta under parollen ”allt som beskrivs här SKULLE kunna hända i verkligheten”. Får man skriva så, om man inte är alldeles säker? Och eftersom man aldrig är säker….

Om den ”sanna” berättelsen rent juridiskt överskrider gränsen till ärekränkande och förtal, är det okej att anonymisera och modifiera för att en artonårig kille som regelbundet våldtagits av sin verkstadschef skall undvika stämningsrisken?

Får man förtiga eller utelämna detaljer som hör till sanningen av berättartekniska skäl? Eller får vi i framtiden höra: ”I berättelsen redogörs för en situation där huvudpersonen får en trasig glasflaska inkörd i näsan. Vad som emellertid förtigs är att glasflaskan omedelbart följdes av en chorizo.  Med stark senap. Dessutom har författaren inte nämnt att berättelsens ”Jyrki” faktiskt åkte fast för fortkörning med moped tre år tidigare”

Den som läst utskriften av ett polisförhör vet hur stapplande, närvarolöst ett händelseförlopp kan formuleras. Och då används det ändå som underlag för domar…

Många frågor, inte sant? Nej, ursäkta, såhär skall man skriva:

Många frågor, inte baserat på ungefär sant?

Löjligt. Om det inte varit Liza Marklund som skrivit ”Gömda” hade det gått med den sanna berättelsen som med alla andra. Den hade lästs och aldrig sedan debatterats på detaljnivå. Det utkommer säkert tjogtals sanna berättelser varje år. Berättelser som INTE är sanna läses som om de vore sanna.

Hur kan en författare kontrollera alla detaljer? Hur kan en människa minnas alla detaljer? I en diskussion i morse, fredag är det troligen idag,  kunde ingen i förläggarens familj säkert säga huruvida tonårsgrabbens rum var städat i tisdags morse eller ej. Detaljen kan tyckas obetydlig, men  får avgörande följder för sagde tonårings finansiella ställning denna helg, eftersom veckopeng bygger på städutfallet.

Kirkegaard visste vad han snackade om när han sa ”Subjektiviteten är sanningen”. Om han nu sa det. Kanske sa han det på danska. Eller kinesiska. Kanske sa han ”Subjektiviteten är baserad på sanningen”.

Men Kirkegaards tes håller inte i förlagsbranschen. Eller i någon annan politiskt korrekt bransch med jättedödardrev.

Vad accepterar du? Hur sant är sant? Hur falskt är falskt? Finns det gråzoner? Ser de lika ut för alla författare?

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

En ny kraft för Kalla Kulor

Det är naturligtvis viktigt att du får koll på vad vi håller på med.  Du vill ju antagligen köpa våra titlar, eller kanske skicka in ett manus? Man kan kalla arbetet med allt detta för marknadsföring, kontaktsökeri, PR… eller värre saker.

Den unge mannen på fotografiet nedan, skall man emellertid mest kalla för ”Jack”. Huvudsakligen därför att han heter just det. Och i andra hand därför att han på något litet ospecifikt sätt sedan några veckor tillbaka är vår ”Jack of all trades”. Vi hittade honom längst in på Bar Nada och han ville…. nej, så gick det egentligen inte alls till. Jack har framgångsrikt arbetat med PR och angränsande grunkor för Amok Studios och har på kort tid skaffat sig ett gott namn i relevanta kretsar.

Hos oss kommer han att ta tag i mycket som har med PR och försäljning att göra, och om du stöter på honom därute; var bussig med grabben! Han är 80-talist, och med andra ord en välmöblerad människa, med nära till sina känslor, en bättre förmåga än tidigare decenniers avkommor på att sortera viktigt från oviktigt, sätta kloka karriärmål och …han är kanske den som kommer att arbeta för att DIN pension skall ticka in om tjugo år eller så…

n504175248_5458068_3161

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Bli vår Facebookvän!

Klart att du skall vara med i Kalla Kulors grupp på Facebook, eller hur?

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Att anta manus är den största glädjen

Inför höstens bokflod är det hektiskt såhär års. Författarträffarna avlöser varandra i Kexhimlen och alla är lika trevliga.  Förlagsjobbet är aldrig så roligt som när bortväljandet är avklarat och det kreativa arbetet med de valda tar sin början. 

Att komma till en punkt där man får säga: ”allright! Då kör vi såhär. ” till författaren och verkligen börja klura på sätten att marknadsföra verket, budskapet, författaren och helheten är en kick. Att tillsammans förädla ett manus så att det går från habilt till stjärtsparkande och övertygande i sin genre är en av de saker vi faktiskt lever för på den här firman.

Just nu har vi skilts åt från den enda författare i höstutgivningen 2009 som, innan hon kom med sitt manus, var helt okänd för oss. En kvinna med en stark historia som engagerar och rimligen hjälper många andra i liknande situationer. Hon trotsar många refuserade författares bild av förlagsverkligeten, vilket gör det hela ännu mer intressant: Oss veterligen har hon aldrig skrivit ett bokmanus förut, hon är inte kändis, hon har inte lovat att köpa en massa böcker själv eller en lämpat över en drös med nära mediakontakter.  Hon är ”bara” en av de hundratals som skickade in en helt obeställd historia i fjol. 

Vi håller inga tummar för henne, det har vi inte tid med, nämligen. Vi tar tummen ur och börjar planera för en fenomenal lansering i stället.

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Nu kan du köpa ”Fuck Me, I’m a writer”-tishan!

En clouthjältinna i rätt outfit...

En clouthjältinna i rätt outfit...

Vi jobbar jämt, ändå hinner vi inte riktigt med. Och att få upp den nya fina webshopen tog längre tid än vi planerat. Men eftersom frågorna om de läckra Lowbrowtishorna fortsätter att strömma in och gör vi såhär: Du som vill köpa Fuck-Me-tröjan före Lowbrowshoppens premiär: skicka ett mail till info@kallakulor.com   så fixar vi det. Tishorna finns i rött och svart, i storlekarna xs-xl, är av jättefin kvalitet och bär texten ”Fuck Me – I’m a writer (95% of all writers are fucked from the start, anyway) ” De kostar 249:- inklusive transport.

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Vill du sitta tillsammans med OSS?

Kalla Kulor Förlag sitter – om vi nu verkligen kan påstå att vi någonsin ”sitter” – i extremt trevliga lokaler på Södermalm. Vi befinner oss i en gemenskap som kallas för ”Kexhimlen” (och som skrivövning kan du ju reflektera över hur platsen fick sitt namn) högst upp i den anrika Kexfabriken på Åsögatan 140, innanför järngrinden bredvid Bar Nada.

mathorn-mot-stora-rummet

Och nu är det, förstår du, så grymt möjligt att få sitta tillsammans med oss! Ett av Kexhimlens medlemsföretag, coola Amok Studios, har flyttat härifrån och vi söker så aktivt att vi till och med dragit igång en Facebookgrupp efter fler Kexkompisar. För balansens skull är vi väldigt intresserade av att få in fler tjejer i gänget, så att Emmy, Cilla P:off och Ingrid inte känner sig ensamma…

Sugen? Handlingskraftig? Maila jonas.blomberg@amokstudios.com med ärenderaden ”KallaKulorKompis i Kexhimlen! ”

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Förlaget under attack!

Vi vet. Vi skulle mycket väl kunna skriva en bok eller tolv om PR-arbete. Och en av de första reglerna för detta PR-arbete är förstås att man bara skall ta upp ämnen i sin klogg som reflekterar positivt på sig själv. Typ.

Men nu vill det sig inte bättre än att vår ärlighet och uppriktighet när det gäller följebreven till förlag har misstolkats och skapat en irritation som till sist gav utslag på vår känsliga bloggbävningsmätare.

Det rör sig om det här inlägget med kommentarer till. Självklart står det i varje författares fulla rätt att använda formuleringar som ”men det andra är bara sinnesslött trams och dessutom brottsligt respektlöst” om våra urvalsprinciper men det är ju synd när bloggaren själv har varit sinnesslött tramsig och dessutom brottsligt respektlös mot oss.

Därför förklarar vi oss nu än en gång så att följebrevsfrågan och författarens privatlivsfråga blir riktigt tydligt belyst i denna Klogg.

1. Vad är viktigast i Kalla Kulors urval? Manus eller författarens privatliv/tuttstorlek/penislängd?

– Manuset, naturligtvis.

2. Vad är då syftet med att upplysa om vikten av ett bra följebrev?

– Vi är ett litet förlag som i mycket hög utsträckning är ute efter att skapa positiv energi. Vi väljer inte självklart ut ett projekt bara därför att det är lönsamt. Däremot kan vi köra ett projekt som garanterat kommer att vara olönsamt bara därför att det är kul. Lönsamma projekt tillsammans med roliga människor är självfallet den ideala kombinationen. Vi har genomfört något enstaka olönsamt projekt med en otrevlig författare och det blev inte bra för någon av oss.

När det gäller litterär kvalitet, fungerar vi på samma sätt. Vi väljer inte ut ett projekt enkom därför att det är litterärt enastående.

Därför har vi beslutat oss för att vara tydliga med vad vi söker på denna hemsida. Vi vill verkligen – för att spara oss och presumtiva författare tid och energi – veta inte bara vilket manus vi skall bedöma utan också vilken författare vi har möjlighet att rekrytera som partner i framtida litterära projekt. Vi vill veta om författaren kan sälja sig själv genom att skapa intresse för sig och sitt manus i följebrevet, vi vill veta att författaren förstår vilken roll han eller hon är intresserad av att spela i samband med lansering och marknadsföring, etc och att författaren dessutom kan förklara den rollen tydligt för oss. Vi vill ha så mycket information som möjligt innan vi ….om manuset är tillräckligt bra och författaren verkar klara detta första urval rimligt väl (så snorkiga är vi ju inte att vi sätter kraven för följebrev på en omöjlig nivå) träffar vederbörande. Om allt går väl skall vi dras med varandra i 5-10 år, kanske längre framöver. Kan det vara negativt att vilja bedöma såväl författare som manus då? Skulle inte tro det.

3. Om jag som författare inte gillar att lämna ut mig på det här viset, då? Jag kanske lämnar ut mig tillräckligt med mitt manus?

1. Testa oss. Förklara hur du tänker i följebrevet. Men strunta inte i våra anvisningar. (se vidare: att brista brottsligt i respekten för andra)

4. Om vi träffas och jag inte gillar er sådär jättemycket, hur gör vi då, då?

Busenkelt! Jobba med någon annan! Att bli författare handlar inte om att till varje pris få en bok publicerad. Att vara författare är en livstidsroll som du i ideala fall mejslar ut tillsammans med din förläggare i ett givande och tagande utbyte.  Om du satsar på oss trots att maggropen inte vill det, bara för att vi åtar oss att finansiera ditt första verk kommer allt att sluta i ett hav av elände. 

 

5. Vore det inte enklare att hyckla som många andra förlag och låtsas bara bedöma den litterära prestationen?

Jo, verkligen. Men livet är nu inte enkelt. Dock är det varje människas eget ansvara att se till att trivas på sitt sätt.

2 kommentarer

Filed under Uncategorized