Att anta manus är den största glädjen

Inför höstens bokflod är det hektiskt såhär års. Författarträffarna avlöser varandra i Kexhimlen och alla är lika trevliga.  Förlagsjobbet är aldrig så roligt som när bortväljandet är avklarat och det kreativa arbetet med de valda tar sin början. 

Att komma till en punkt där man får säga: ”allright! Då kör vi såhär. ” till författaren och verkligen börja klura på sätten att marknadsföra verket, budskapet, författaren och helheten är en kick. Att tillsammans förädla ett manus så att det går från habilt till stjärtsparkande och övertygande i sin genre är en av de saker vi faktiskt lever för på den här firman.

Just nu har vi skilts åt från den enda författare i höstutgivningen 2009 som, innan hon kom med sitt manus, var helt okänd för oss. En kvinna med en stark historia som engagerar och rimligen hjälper många andra i liknande situationer. Hon trotsar många refuserade författares bild av förlagsverkligeten, vilket gör det hela ännu mer intressant: Oss veterligen har hon aldrig skrivit ett bokmanus förut, hon är inte kändis, hon har inte lovat att köpa en massa böcker själv eller en lämpat över en drös med nära mediakontakter.  Hon är ”bara” en av de hundratals som skickade in en helt obeställd historia i fjol. 

Vi håller inga tummar för henne, det har vi inte tid med, nämligen. Vi tar tummen ur och börjar planera för en fenomenal lansering i stället.

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “Att anta manus är den största glädjen

  1. Det lovar gott för mänsklighetens framtid att ni poängterar att det alltid är manuset som är det mest intressanta. Det är förvisso en fri värld och folk får ju gärna ägna sig åt att sälja konserverad gröt om de går plus på det, men som författare in spe behöver man ju för drivkraftens skull bland annat den där vetskapen om att när man tillbringat kvällar och helger med att skapa ett mästerverk, förlagen i första hand kommer att granska det man presterat i text och inte vad man i övrigt har haft för sig här på planeten. Sedan är det naturligtvis så att man som författare inte bör låsa in sig i en jordkällare medan förlaget håller i releasepartyt och den fortsatta lanseringen, utan man bör istället bjuda på sig själv och skriva autografer på kvinnobröst och sjunga i TV och allt som hör till för att medvetandegöra bokens existens så att den kan nå ut till de stora massorna och på så sätt skänka den stora glädje och eftertanke vartill den de facto var menad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s