Kirkegaard skulle inte överlevt som förläggare

personen på bilden har inte funnits i verkligheten, men är i stort baserad på Kalmar FF's Henrik Rydström.

personen på bilden har inte funnits i verkligheten, men är i stort baserad på Kalmar FF's Henrik Rydström.

Nätgrooming, Mellanösternkrisen och Försäkringskassans strul i all ära, men vill du verkligen riskera folkets vrede, skall du skriva ”En sann svensk historia” på ett bokomslag.

Den duktige Lasse Winkler på bokhandelns förnämliga husorgan Svensk Bokhandel går så långt som att säga att begreppet kommer att vara obrukbart i framtiden. Måtte han få fel.

Kärnfrågan är förstås: vad förväntar du dig som läsare att få när det står ”en sann svensk historia” på omslaget? Att precis varenda detalj i berättelsen skall vara helt sann? Att det övergripande skall vara sant?

Är det tillåtet att skydda historieberättaren (om den önskar vara anonym) genom att ändra i geografiska platser, namn på huvudpersonerna, kanske yrkestiteln på några medverkande om den kan förenkla identifieringen av densamme?

Kan en bok få skrivas under pseudonym om t ex en ung flicka utsatt för incest inte vill riskera att bli stämd av sin mor och far, men ändå vill berätta sin historia?

Hur starkt är kravet? Om man skriver ”En osann, svensk historia” på omslaget – vad händer om Monica Antonssondrevet plötsligt bevisar att flera detaljer de facto stämmer med verkligheten?

Vad är poängen med formuleringen? I Kalla Kulors ögon handlar det om uppsåtet. En bok som baseras på en sann historia, som utger sig för att spegla ett sant skeende tar ett ansvar. Den berättar hur saker och ting går till därute, på riktigt.  Syftet är enkelt: genom att berätta en ”Sann” historia, påverkar vi allmänhetens medvetande. Kvinnor misshandlas därute. Folk sviker varandra. Snutar mobbar andra snutar som vill vara vänliga mot buset i stället för att bara banka ned det.  Våra ”sanna historier” är utbildande, tankeväckande, debattunderlag.

Skönlitterära verk är ibland väldigt nära sanningen, ofta under parollen ”allt som beskrivs här SKULLE kunna hända i verkligheten”. Får man skriva så, om man inte är alldeles säker? Och eftersom man aldrig är säker….

Om den ”sanna” berättelsen rent juridiskt överskrider gränsen till ärekränkande och förtal, är det okej att anonymisera och modifiera för att en artonårig kille som regelbundet våldtagits av sin verkstadschef skall undvika stämningsrisken?

Får man förtiga eller utelämna detaljer som hör till sanningen av berättartekniska skäl? Eller får vi i framtiden höra: ”I berättelsen redogörs för en situation där huvudpersonen får en trasig glasflaska inkörd i näsan. Vad som emellertid förtigs är att glasflaskan omedelbart följdes av en chorizo.  Med stark senap. Dessutom har författaren inte nämnt att berättelsens ”Jyrki” faktiskt åkte fast för fortkörning med moped tre år tidigare”

Den som läst utskriften av ett polisförhör vet hur stapplande, närvarolöst ett händelseförlopp kan formuleras. Och då används det ändå som underlag för domar…

Många frågor, inte sant? Nej, ursäkta, såhär skall man skriva:

Många frågor, inte baserat på ungefär sant?

Löjligt. Om det inte varit Liza Marklund som skrivit ”Gömda” hade det gått med den sanna berättelsen som med alla andra. Den hade lästs och aldrig sedan debatterats på detaljnivå. Det utkommer säkert tjogtals sanna berättelser varje år. Berättelser som INTE är sanna läses som om de vore sanna.

Hur kan en författare kontrollera alla detaljer? Hur kan en människa minnas alla detaljer? I en diskussion i morse, fredag är det troligen idag,  kunde ingen i förläggarens familj säkert säga huruvida tonårsgrabbens rum var städat i tisdags morse eller ej. Detaljen kan tyckas obetydlig, men  får avgörande följder för sagde tonårings finansiella ställning denna helg, eftersom veckopeng bygger på städutfallet.

Kirkegaard visste vad han snackade om när han sa ”Subjektiviteten är sanningen”. Om han nu sa det. Kanske sa han det på danska. Eller kinesiska. Kanske sa han ”Subjektiviteten är baserad på sanningen”.

Men Kirkegaards tes håller inte i förlagsbranschen. Eller i någon annan politiskt korrekt bransch med jättedödardrev.

Vad accepterar du? Hur sant är sant? Hur falskt är falskt? Finns det gråzoner? Ser de lika ut för alla författare?

Annonser

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Kirkegaard skulle inte överlevt som förläggare

  1. Helen Ljungmark

    Finns det några sanningar? Är sanning något konstant eller kan det som vi idag tar för sanning komma att omprövas? Ser vad som är sant likadant ut överallt?

    Hade inte mycket av den här debatten kunnat undvikas om man valt att bemöta Antonssons anklagelser på ett tidigare stadium innan det fåttt dessa proportioner? En stor del i ilskan tror jag ligger i att Liza Marklund som person hos delar av allmänheten ses som väldigt arrogant och när man då väljer att försöker tiga ihjäl den debatt som började så växte det hela till orimliga proportioner. Det blir naturligtvis inte bättre av att man går ut och idiotförklarar folk som tror att ”en sann historia” är sann.

    Faktum är att Gömda och Asyl aldrig har talats om som romaner som man nu försöker göra gällande och att då göra sig löjlig över att folk har trott att att den är sann är oerhört arrogant.

    Jag tror att debatten egentligen handlar om just detta – en ilska över ett litterärt/journalistiskt etablissemang som sätter sig över ”den lilla människan”.

  2. Ja, många frågor…
    Och ”vad är sanning”, som den gode Pilatus en gång sade.

    Jag ska inte uttala mig om Marklunds böcker eftersom jag inte har läst dem. Tycker ändå att det verkar som om Pirat och Marklund har snurrat till det lite för sig där, jag vet inte…
    Sanningen om Gömda kommer vi aldrig att få, det är det enda jag vet säkert.

    Har också känslan av att det är den stora avundsjukan som spelar roll. Man ska inte vara blond och smal och snygg och sälja massor av böcker…

    Faran med att säga att något är ”ungefär sant” eller ”ganska mycket i berättelsen är sann” eller ens ”baserad på en sann historia” för att som förläggare/författare hålla ryggen fri, är att den sanna berättelsen givetvis förlorar sin trovärdighet.
    Jag hoppas att Winkler har fel.

    Om det skulle stå ”baserad på en sann svensk historia” under titeln 14 år till salu, då skulle det ju givetvis vara fritt fram att ifrågasätta om Tessans levnadsöde är sant, för då antyder man ju att det kanske bara är delar av boken som är sann… eller hur?

    Jag skulle inte kunna acceptera ett ”baserad på” i samband med 14 år till salu (till exempel).

    Sedan om varje ord och punkt är helt sann det är en annan sak. Om det i boken står att Tessan 14 år sålde sex till Kalle 43 år på en fredag och inte på en lördag, så far man ju med osanning om man skriver fredag, men det är ju ingen relevant information.
    Nu hårddrar jag det, men ni fattar vad jag menar.

    Sanning, för mig, är ju något som jag själv upplever. Och inte ens då kan man vara säker på att det är sant…

    Uppsåtet är viktigt, ja. Jag vet inte vad Marklunds uppsåt var.
    Caroline Engvalls (och Tessans)och Kalla Kulors uppsåt med 14 år till salu (för att ta det som exempel igen) är ju tydligt, att rädda liv.

  3. Åsa

    ”Min sanna historia” är baske mig oantastligt, dessutom helt i enlighet med den gode Kirkegaards tes.

  4. Ulrika Rolfsdotter

    Tänk att vi på 2000-talet får bevittna en klassisk häxprocess. Liza Marklund skall brännas offentligt så att vi genom detta kan förinta det som är så hotfullt och skrämmande i mellanmjölkens heliga land: sanningen. Att många detaljer i ”Gömda” visat sig vara omskrivna av olika skäl – so what? Storyn har säkerligen utspelat sig för många andra kvinnor i vår mörka värld. Spelar detaljerna större roll än helheten? Och i turbulensen missar vi det som egentligen är vad som pågår mitt framför oss: en framgångsrik kvinna sticker i ögonen på såväl män som kvinnor. What to do?Jo, vi påstår att hon sysslar med häxkonst. Det gamla greppet fungerar fortfarande, efter flera hundra år. Det är den bistra sanningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s