”En ovanlig och ovanligt bra kriminalbok.”

Stolta? Klart vi är! De välformulerade lovorden fortsätter att hagla över vår egen deckarkung Hans I Olov. Nu är det BTJ’s tur att rosa:

En ovanlig och ovanligt bra kriminalbok. Några av huvudpersonerna är elever och körsångare i Fryxellska skolan i Västerås. Andra huvudpersoner finns i domkyrkomiljön och några är poliser och en är kvinnlig reporter på VLT. Jimmy, naturbegåvad solist i gosskören, hittas mördad i domkyrkan. Elias Fagervik, Jimmys klass- och körkompis samt solistrival, är bokens verkliga huvudperson tillsammans med polisinspektören Benny Modigh i denna första bok i en väntad trilogi. Handlingen har en spännande dramaturgi som finns redan i kapitelrubrikernas tidsangivelser. Mordmisstankarna riktas mot flera håll, men ytterligare ett mord väcker misstanken att det rör sig om två mördare. Miljön med domkyrkan i centrum är djupt levande, liksom personteckningen som är mycket nyanserad och karakteriserande. Boken är god jordmån för reflektioner om godhet och ondska och om handlingspersonernas ondska är verklighetstrogen eller ej. Språket är utmärkt, läsvänligt och träffande, särskilt ungdomsjargongen. Författaren Hans-Olov Öbergs musikkunskap är påfallande och betydelsefull för intrigen.

- Boken recenserades av Olle Grönstedt i BTJ-häfte 22:2011.

”En högst underhållande läsning”

Klart vi är stolta över den fina recensionen av ”Världens Bästa Bok” i Tidningen Kulturen!

Peter Stjernström
Världens bästa bok
Kalla kulor förlag

 

”Så. Nu har jag läst världens bästa bok. Eller i varje fall ”Världens bästa bok”, en metaroman om en metaroman, men mest av allt en skojfrisk satir om hur det är att vara svensk författare i allmänhet och spritromantisk manlig författare i synnerhet. Och om förlags- och bokbranschen, om estradörerna som turnerar land och rike runt med sin poesi och aldrig får nog av att höra och se sig själva, om läsarna som slukar deckare och kokböcker tills de blir blå i ansiktet och om litteraturkritikerna som matats med akademiska irrläror om hur formatet ska tillbes och jargongen ska ljuda.

(-)

Mer ska inte här sägas om utgången och förvecklingarna däremellan. Bara att det är högst underhållande läsning, även om det blir lite väl förutsägbart mellan varven. Någonstans rymmer den här drapan en hel del beska sanningar om oss människor, om medieklimatet, om törsten efter bekräftelse, men också om kreativitetens två sidor och om en bransch som kanske driver med sig själv utan att själv veta om det.

Jag har inte läst Stjernströms tidigare satirer ”Stora Journalist-Prisse” och ”Enn Mann”, men jag har fått info från förlaget och känner mig ganska sugen. Jag skulle också vilja lägga in ett beställningsjobb, eller snarare ett önskemål. För vem är egentligen bättre lämpad att skriva en renodlad Sverige-satir än Stjernström, om folkhemmet, jantelagen, pillerknaprandet, arvsskulden, mindervärdeskomplexet och så vidare? Bara ett önskemål, som sagt.”

Stefan Whilde, Tidningen Kulturen

Läs hela recensionen här