Det första som slår Kalla Kulor på bokmässan är som vanligt den enastående mångfalden. Och sedan infaller den stora deppen:
Alla dessa böcker!!!
Någon har brunnit för dem. Någon har förlagt dem. Någon satsar deg – som teoretiskt sett skulle kunna gå till världens barn - i dem. Och ändå blir många inte mer än 72-boksprojekt. Tragiskt.
I vimlet spårar vi flera bevakare: Bokhororna som inte kan stava till Hans-Olov:
Och strax därpå: bevakaren
Å sådär håller det på.
